måndag 12 januari 2009

Hej, nu är jag inte lika arg längre.  Simon hann ikapp mig innan jag kom ut så lite ilska rann ut med lite tårar mot hans axel, lite stampade jag nog ur mig på promenaden och det sista försvann med hjälp av  Simons visakort =). Men det var en riktigt fin body med matchande filt till Märta (till mitt försvar så har jag haft ögonen på filten i några veckor och nu var den på rea). Tur för läkaren att jag fick avreagera mig, för vid två ringde hon och meddelade att hon hade lite tid för att prata med oss.

Jag kan inte säga att vi fick höra så mycket nytt, men vi fick i alla fall veta hur de tänker och varför de gör som de gör. 
Kortfattat. Läkarna vill inte göra någon typ av operation i hennes hals, utan istället prova att extubera henne på grund av;
  • Förträngningen är förmodligen större än de först trodde.
  • hon är allt för invand på sederingsmedicinerna att de inte kan hålla henne sederad (typ sövd) längre, vilket nästan är ett måste i hennes fall. Hon är allt för rörlig.
  • Att ligga intuberad/i respirator innebär vissa risker och medför alltid lunginflammation på längre sikt (vilket hon inte fått än...)
  • Alla typer av operationer innebär risker och biverkningar och kan hon andas utan en operation är det bättre än att utsätta henne för ännu en risk.
Varför de inte extuberat henne idag beror på att de konsulterat Mr Elliot i London och han har inte gett sin syn på saken än. Enligt läkaren så kan de vänta på honom några dagar till men sedan gör de slag i saken med eller utan hans åsikt, även om de inte är helt överens om att hon kommer att klara av att andas utan respiratorn.

Hur känns det för oss då??
Ja, jag är inte arg längre i alla fall ;) Läget är egentligen inte förändrat för Märta men det känns väldigt skönt att veta lite närmare hur de tänkt. Det känns otroligt skönt om hon slipper respiratorn, men nervöst för om hon inte gör det. Sedan har vi en hel del tankar om hur det kommer att bli fram över om de inte gör något åt förträngningen, men det tar vi en annan gång.
Som vanligt här på sjukhuset och i livet i övrigt så finns det inte något svart-vitt svar eller känsla utan det är ständig ett helt spektrum av nyanser. Då känns det tryggt att kunna lita på en Gud!

God natt på er alla!!

Inga kommentarer: