Hej på er alla

Tänkte bara skriva lite om hur det går för oss. Det har varit en jobbig natt.

Under gårdagen (lördag) gick pulsen upp och blodtrycket gick ner, infektionsprovet upp, Märtas urinproduktion minskade, magen var som en ballong och läpparna blå som blåbär. Hon svällde även upp i hela kroppen och ögonen var inte mycket mer än streck. Det var inte mycket som såg ut som vår dotter i den sängen. Det pratades om att lägga henne i en dialys maskin. Det var svårt att hålla tankarna positiva och vi oroade oss en hel del för om det skulle bli någon operation. Under natten gjordes en hel del tester och de fastslog att hon hade hjärtsvikt, de opererade in en by pass så hjärtat fick vila och under morgonen och dagen idag har det blivit lite bättre. Det blev ingen dialys men det som känns bäst ändå är att hon har fått tillbaka lite av sitt temperament =). Igår när hon vaknade fanns ingen livsgnista kvar, hon bara helt stilla och grinade ljudlös och trots att hon kontinuerligt får morfin syntes det att hon hade on

t, även omhon verkligen inte upplever livet behagligt idag heller så har vi i alla fall fått tillbaka arga viftande armar =) . 

När vi pratade med en av läkarna idag fick vi veta att de ska mycket mer till innan de ställer in operationen. Jag vet inte om jag ska oroa mig eller vara glad över den vetskapen... 

Nu ser vi fram emot morgondagen med blandade känslor, bra att operationen blir av, oroad när man tänker på riskerna. Nu börjar en ny fas i processen, återhämtningen efter en oper

ation, med allt vad de kan innebära. Vi ser ändå ljuset i tunneln... 

Denna operationen kommer så småningom att ge oss Märta tillbaka.

 

Åter igen, tack för allt stöd. 

Gud är med oss