
Måndag 4 februari. 11 dagar gammal tapper liten tjej.
Idag har det varit provtagningarnas dag. Först togs det diverse blodprover vid två olika tillfällen för att kolla hb, syrabas och billirubin och sedan ville läkarna inte avvakta längre med att åtgärda blodkärlet som orsakade den höga resperationen och pulsen utan fått rådet från Linköpings specialister att det var bäst att sätta in en medicin som ska hjälpa till att sluta blodkärlet. Så i eftermiddag kontrollerades hjärnan för svaga blodkärl (rutin kontroll för denna medicin) och lite mer prover och så skulle de sätta en nål för att kunna ge medicinen. Tyvärr gick det inte så bra. Tre olika sköterskor försökte i båda händerna fötterna och armvecken men alla kärl brast. Ni tänka er hur hennes armar ser ut… så ringde de efter en specialist som försökte i ca en timme utan att lyckas bättre. Så fick hon vila trettio minuter medan de kollade upp om det gick ge medicinen på något annat sätt. Det gick det inte så de försökte igen och slutligen lyckades de. Många mammatårar hann rinna under tiden… hon är ju så liten flickan våran!!! Om nu inte medicinen hjälper kan det bli operation i Lund eller Linköping
Blott en dag ett ögonblick i sänder
vilken tröst vad än som kommer på.
Allt ju vilar i min faders händer ’
skulle jag som barn väl ängslas då…
Nu vill jag sjunga om fadersvingen
som mig betäcker i nödens tid.
Nu vill jag vila vid faderns hjärta
där får jag vila där får jag frid.
Det faders hjärtat har ej sin like
i trofast kärlek det vet jag nu.
Vem fattar höjden vem mäter djupet,
utav den kärlek som för oss dog
Ty jag vill glömma all livets smärta
All tiden oro all jordens sorg
och blott mig gömma
vid faderns hjärta,
där får jag vila där får jag ro
Det faders hjärtat har ej sin like
i trofast kärlek det vet jag nu.
Vem fattar höjden vem mäter djupet
utav den kärlek som för oss dog.