Ja nu har det alltså hänt. Det vi har fasat för så länge. Märta har fått sin livs första riktiga förkylning.
(RS och lunginflammationen på sjukhuset tycker jag inte räknas som riktig förkylning...).
Vem vet var den kom ifrån. Jag och Simon är friska som nötkärnor (tack Gode Gud för det) så kanske beror det på att vi varit lite för oförsiktiga med resor ut i stora vida världen eller någon av kusinerna.... men det spelar ingen roll för det är troligast inte ett RS (inte säsong för det än) och hon hanterar det som Märta hanterar det mesta... full fart och ett leende på läpparna :) så säg vad denna tjej inte klarar av !!!
Lite värre är det nog dock med mamman... hon har nog en liten tendens att klaga över lite lite sömn och tröttheten i kroppen. Jag har svårt att slappna av och sova när Märta ligger och snörvlar bredvid. Och Simon jobbar natt så någon avlösning är det inte frågan om, dag som natt. Det är bara att trösta sig med att han drar in kosingen så vi har något att leva av.
Tyck för allt i världen inte synd om mig bara. Jag har ju den mest underbara dottern man kan tänka sig och en helt fantastisk familj så jag har inget att klaga över egentligen och lite för få sömn timmar hör ju föräldralotten till :)
// Elin
4 kommentarer:
ojdå, vi kan ju vara en del i den dära förkylningen... sorry! men, som sagt, nån gång ska det ju hända. hoppas bara att allt går som det ska!
Puss på er!
Avlösning finns i närheten, när helst du vill! :) (Alltså, du kan komma eller ringa till mig så ställer jag upp.)
Härligt med första förkylningen ;)
Men oj, vilket dunderimmunförsvar hon måste ha om hon gått såhär länge utan en förkylning! Och det är jobbigt när småbarn har förkylningar, oavsett om man har världens finaste unge eller ej. Men snart går det över, var så säker!
Skicka en kommentar